Kvinnor berättar om
tiden efter
förlossningen...
Att kvinnor upplever sina
förlossningar väldigt olika är helt klart.
Här nedan kan ni läsa om hur några kvinnor upplevde sina
förlossningar och tiden därefter. De berättar om hur olika sorters smärtlindringar fungerade eller ej, hur det kändes att bli sydd där nere, hur de upplevde underlivet och sexlivet efter barnet fötts, eventuella depressioner, första toalettbesöken efter förlossningen och en hel del annat. Klicka på länkarna här nedan för att ta del av berättelserna. (De nyaste enkätsvaren ligger inlagda sist) |
Enkätsvar: |
En liten sammanställning av enkätsvaren... (sammanställningen gjordes efter 149 inkomna svar) Smärtlindringar?: Allra vanligast som smärtlindring var lustgas som användes under 116 av 149 förlossningar. Även epidural är en vanlig smärtlindrings- metod. Om du tog smärtlindring, tyckte du det gav önskad effekt? Upplevde du några biverkningar?: Många som använde lustgas tyckte den gav bra effekt. Det var liksom något att koncentrera sig på under värkarna. Vissa tyckte att det var svårt att andas rätt och en del blev bara illamående av det och tyckte det snurrade och gjorde att man kände sig alltför "borta" i huvudet. Epidural kändes som rena himmelriket för många och ger ofta bra effekt. För vissa tog den dock fel och för några stycken gjorde det att benen blev bedövade så de blev sängliggande under resten av förlossningen. Svårigheter att kissa efteråt är också en vanlig biverkning. Akupunktur gav inte effekt för så många. Obehagligt tyckte några. Sterila kvaddlar gör jätteont, iallafall enligt de flera som prövade på det. En del tycker att den lilla smärtlindring de ger är inte värd smärtan man får av att ta dem, men några var helnöjda med dem och tyckte att smärtlindringen höll i sig länge och man får inga biverkningar. Hur upplevde du förlossningen? Gjorde det mer eller mindre ont än du hade föreställt dig? Tog det lång tid? Detta är en fråga som fått väldigt varierande svar. Många tyckte förlossningen gjorde väldigt ont, men att det är en smärta som är svår att beskriva. Den är inte lik någon annan smärta. En del skrev att det var en positiv smärta och man fick ju något för det, medan andra skrev att detta var absolut det värsta de varit med om och det är tveksamt om de vill göra det fler gånger. För de flesta omföderskorna tog första förlossningen längre tid än de andra, men att när man får fler barn så är ofta de andra förlossningarna mer effektiva och gör på så sätt mer ont. Variationer in i det oändliga finns det vad gäller förlossningar. Allt från då bebisen mer eller mindre "ploppar ut" till mer komplicerade och utdragna förlossningar som slutar med sugklocka eller kejsarsnitt. En och samma mamma kan även uppleva två förlossningar helt olika! Blev du sydd? Tyckte du det gjorde ont/var obehagligt? En del tyckte att sy var värre än själva förlossningen, medan vissa inte tyckte det kändes något speciellt alls. Vad många har skrivit är att det är jobbigt att inte få vara ensam med sin nyblivna familj direkt efter förlossningen. Det är jobbigt att någon ska vara där nere och "pilla" då man helst av allt bara vill vara ifred och tycker att allt ska vara över. Hade du mycket eftervärkar? Hur kändes de? Gjorde de mycket ont? Eftervärkarna känns mest hos omföderskorna. En del tycker det blir värre för var graviditet. Många förstagångsföderskor har dock inte känt eftervärkar alls. Eftervärkarna gjorde mest ont under amningen då livmodern drar ihop sig. Kändes ungefär som mensvärk för många. Tittade du på ditt underliv någon av de närmaste dagarna efter förlossningen? Hur upplevde du i så fall det?! Hur skulle du bäst beskriva hur ditt underliv kändes efter förlossningen?! Många hade tagit sig en titt på underlivet efter förlossningen. För det mesta i samband med att barnmorskan ska kolla stygnen innan man åker hem från BB. En del vågade dock inte titta. De flesta som hade tittat tyckte det såg bättre ut än det kändes. Men några tänkte att underlivet nog aldrig skulle bli sig likt igen. Några beskrivningar av underlivet är "som köttfärs", "svullet och ömt", "mörbultat", "taggtråd"... Hur gick det att gå på toaletten efter förlossningen? Gjorde det ont? Var det svårt att slappna av? Många var rädda för att gå på toa efteråt, men när de väl hade gjort det gick det bättre för de flesta än väntat. Något som underlättar är att duscha underlivet med handduschen samtidigt eller kissa i duschen. Att bajsa var svårare än att kissa för många. Rädsla för att stygnen ska gå upp och att man ska spricka fanns hos många. En del tyckte det hjälpte bra att trycka något mot underlivet, t ex en binda, medan man bajsar. Tog det lång tid innan avslaget försvann? Blödde du mer än du hade förväntat dig? De flesta blödde i 4-6 veckor efter förlossningen. En del visste inte att de över huvud taget skulle blöda så mycket efteråt. Första dagarna är oftast värst, men sen brukar det avta och efter hand bli en brunaktig flytning. En del upplevde inte att de blödde mer än vid en vanlig menstruation. Många tyckte att avslaget luktade ganska otrevligt och unket. Om du snittades - hade du mycket ont i såret efteråt? Tyckte du det tog lång tid innan det läkte?! Hade du hellre föredragit att föda vaginalt (om det varit möjligt)? Tycker du att du fått tillräcklig information innan om kejsarsnitt? Ungefär mellan var 7:e och 8:e förlossning bland dem som deltagit i enkätundersökningen förlöstes med kejsarsnitt. Det varierade en hel del på svaren. Ett akut- eller katastrofsnitt gör oftast mer ont och tar längre tid att läka än ett planerat snitt gör. En del hade knappt fått information alls innan om kejsarsnitt, men de flesta visste lite grann. Någon var väl förberedd innan eftersom man redan under graviditeten vetat om att det var stor risk för att förlossningen skulle sluta med kejsarsnitt. Tog det lång tid innan sexlusten kom tillbaka efter förlossningen? Ungefär hur lång tid efter förlossningen hade ni samlag igen? Blev första samlaget som du hade tänkt dig? Gjorde det ont? Kändes det mycket annorlunda mot innan du hade fött barn? För vissa försvann sexlusten aldrig över huvud taget, och för vissa har sexlusten efter ett par år fortfarande inte infunnit sig. Många vill vänta med sex tills efter efterkontrollen som görs efter ett par månader efter förlossningen. Många var rädda innan första samlaget och trodde det skulle göra ont. För en del gjorde det jätteont och för en del kändes det nästan som vanligt. Det är vanligt att slemhinnorna är torra efter man fött barn så glidmedel var ett måste för många. En del upplevde att de njöt mer av ett samlag efter de fött barn än innan. Hur många kilon gick du upp under graviditeten?: Stora variationer, men vanligast är runt 10-20 kg. Hur upplevde du din kropp efter förlossningen? Tog det lång tid innan kilona försvann? Ser din kropp mycket annorlunda ut nu efteråt? Många var stolta över att deras kroppar fött och burit ett barn. Lite skavanker här och var, t ex bristningar och hängande bröst, hade de flesta. En del tyckte kroppen var som en stor deg efter förlossningen. En del var nästan mer nöjda med kroppen efter den fött barn än innan. Det är ganska vanligt att man går ner kilona rätt snabbt, men att de sedan har en tendens att smyga sig tillbaka. Man är gravid i 9 mån och man får ofta räkna med lika lång tid för att kroppen ska återgå till "normala" igen. Riktigt likadan som innan ska man dock inte räkna med. Det är få vars kropp inte förändras under och efter en graviditet. Hur är det med knipövningar? Utövar du dem ofta? Fick du någon information om knipövningar efter förlossningen? Har du upplevt att det är svårare än innan att hålla tätt? Knipövningar verkar vara något som många lätt glömmer bort och man gör dem då och då när man kommer ihåg det. En del är dock duktiga och kniper på varje dag. De flesta fick information om knipövningar av barnmorskan eller på BB. Vissa fick ingen information alls utan har läst sig till det. Att inte kunna hålla tätt är ett problem hos en del av kvinnorna. Det är lätt att det sipprar ut lite då man hostar eller skrattar. En del har inte upplevt några problem förrän en tid efter eller då man fött fler än ett barn. Kände du omedelbar kärlek till ditt nyfödda barn? Vad var din första tanke då du såg den lilla/lille? Olika svar kom det här. Ungefär hälften kände omedelbar kärlek till sitt nyfödda barn. För många växte kärleken fram efter en tid och blev starkare och starkare. Många kände en beskyddarinstinkt nästan direkt. En del fick inte träffa sitt barn omedelbart efter förlossningen pga att de sövdes ner av en eller annan anledning. Tankarna var olika. En del hade trott att barnet skulle vara en flicka och det visade sig vara en pojke, och tvärtom. Många tänkte på vem bebisen var lik och en del tyckte att den hade konstig näsa eller toppigt huvud. Upplevde du någon förlossningsdepression? I så fall - fick du någon hjälp mot detta?! Ganska många upplevde att hormonerna susade runt i kroppen och särskilt på 3:e dagen efter förlossningen var det en del som kände sig nere och hade lätt till tårarna. Vissa fick ordentlig förlossningsdepression som krävde professionell hjälp. En del löste sin depression genom att prata med sin man eller med vänner. Några fick ingen hjälp alls och ville inte be om hjälp heller. Många av dem som hade en jobbig förlossning upplevde en depression efteråt. Hur länge stannade ni kvar på BB? Trivdes du bra där? Bra/dåligt bemött? Att stanna 3 dagar är vanligt, men en del åkte hem nästan direkt och några andra stannade i en vecka eller längre. Många trivdes bra, men ganska många upplevde också att någon eller några i personalen där bemötte dem dåligt och en del var rent ut otrevliga. En del trivdes så bra att de hade velat stanna längre på BB. En del upplevde att de bara blev rastlösa och det fanns inget att göra där. Många tyckte det var svårt att sova när man hör bebisskrik och snarkningar hela natten, och lampor som tänds och släcks är jobbigt. Var det något på BB du tycker att du saknade? Något som kan förbättras?! Ett eget rum är en vanlig önskan. Likaså möjligheten för pappan att kunna sova över. Ökad förståelse för hur nyblivna mammor känner sig och även förståelse för att alla mammor inte vill amma borde också finnas. Många upplevde en press på sig att man MÅSTE amma och är en dålig mamma om man inte gör det. Att vara mer lyhörd för vad mammorna behöver, t ex att få prata av sig mer efter förlossningen, var också en önskan. Några tyckte att personalen på BB la sig i alldeles för mycket och att man inte fick någon lugn och ro vid t ex amningstillfällena. En del tyckte att det var alldeles för rörigt på BB och att personalen mest sprang runt. Bättre information om vart man hittar saker och ting på BB önskades också. Hur upplevde ni den första tiden hemma med den nya familjemedlemmen? Lätt? Jobbig? Dåligt med sömn? Oro? Berätta gärna! En del fick en lätt start med en bebis som bara sov och sov medan vissa andra fick barn som led av kolik i flera månader. Oro över plötslig spädbarnsdöd och annat var vanligt. Något som många tycker är jobbigt är alla som vill komma och besöka en och titta på den nyfödda bebisen. Lugn och ro är värdefullt i början innan rutiner har infunnit sig. Ganska många tyckte det var jobbigt att sömnen blev så ryckig den första tiden. Rätt många hade även bekymmer med att få amningen att fungera och upplevde att de fick alldeles för lite stöd. Övrigt: Träningsvärk i hela kroppen efteråt hade några. Många tycker att det föräldraskapet är det bästa som hänt dem! En del längtar efter nästa förlossning - andra är livrädda inför nästa! |