Vecka 31

Veckan har verkligen susat förbi! Har fått lite annat än magen att tänka på - vi ska nämligen flytta!! Vi var och kollade på en lägenhet i torsdags och blev genast förälskade!! Ett rymligare rum för lillen att husera i när han blir större och ett arbetsrum till pappa - det kan inte bli bättre!! Ett av rummen ligger i början av lägenheten, långt ifrån vårt sovrum, och det kan säkerligen vara bra. Tänk om lillen får kolik eller är helt otröstlig av någon annan anledning. Då kan ju åtminstone en av oss få sova lite medan den andra försöker trösta knyttet!!
Och det var det en ljus och fin lägenhet med världens utsikt över Söders höjder!!! Så vi flyttar in där i mitten av maj är det tänkt, men vi ska anlita en flyttfirma så det blir inte allt för jobbigt och det är ju bara tre hus bort så allt ska nog gå bra tror jag.

Helgen har varit helt underbar, försommarvärmen slog till med full kraft. Vi har varit på Täppan och vårstädat och njutit av solen. Sedan passade jag på att tvätta köksfönstren, det var nästa lite på gränsen med hur mycket jag orkade med, men jag tog det lugnt och fixade det på egen hand utan att behöva ringa efter mamma.... fast det är ju tre rum kvar med massor av fönster så vi får se hur länge hon klarar sig ifrån ett samtal!

Igår var det dags för ett besök hos barnmorskan igen! Det är så otroligt kul att gå dit tycker jag - fast hon pinar mig med blodprov lite då och då! Magen hade utökat sig från 27 till 30 cm och hjärtljuden var jättebra. Jag passade på och frågade hur lillen låg, så jag vet om jag klappar honom på huvudet eller stjärten varje kväll!! Och han ligger med huvudet neråt som jag misstänkte, så det är lilla stjärten som får sig några ömma klapp var kväll av både mamman och pappan!! Jag kunde till och med känna ena benet på honom igår. Det låg jämns med magen - häftigt!!! Han är duktig på att veva på med det benet vill jag lova och barnmorskan sa att det var ett bra tecken att han är så himla aktiv och rör på sig, så det är bara att bita ihop och tänka lyckliga tankar när det gör som mest ont!!

Svullnaden i fötterna är lite bättre. Jag sover med fötterna högt och det hjälper väldigt mycket. Däremot har mina onda händer bara blivit värre så nu har jag fått en remiss till arbetsterapin. Det är visst någon nerv i kläm - karpaltunneln är det som vajsar. Jag ska få någon slags skenor som jag ska ha på mig på nätterna för att lätta på trycket. Hoppas att det blir bättre av det för det börjar bli lite jobbigt när man sitter och knappar på en dator hela dagarna!

På torsdag har vi sista träffen på föräldrakursen. Barnmorskan som håller i kursen var egentligen klar förra gången, hon hade informerat oss om allt hon skulle och frågade oss om vi skulle skippa sista gången - men vi har så trevligt så vi valde att träffas även på torsdag! Då ska antingen en psykolog komma och prata om förlossningspsykoser och annat mindre trevligt man kan råka ut för eller så kommer de ifrån BB och pratar lite om skötsel av babyn och annat som kan vara bra att veta. Jag gav det som förslag för jag tycker att jag vet på tok för lite om vad som händer när bebisen väl har kommit. Risken finns ju att man är mer än lovligt förvirrad när man ska få all information på BB ett par dagar efter förlossningen... jag känner att jag vill vara lite bättre förberedd på skötsel och ha lite tips i bakfickan tills det äntligen är dags för det vi väntar på!!

Ja, nu är det bara nio veckor kvar till datumet.... och min kära vän D har tre veckor kvar - lite avis där!!! Tiden går så otroligt fort, och samtidigt så extremt sakta. Vi längtar tills det är dags fast samtidigt så känns det tryggt att det är ett tag kvar! Det finns alltid lite till som måste göras eller måste köpas!! Jag ska nog verkligen ta och tänka över om jag inte ska ta ett par veckors semester innan det är dags. Jag känner mer och mer att det skulle vara skönt att få lite tid till sig själv och slippa bry sig om jobbet. Det där med att jobba fram till midsommar låter lite smått skrattretande i mina öron just nu!!

Ha det gott tills nästa vecka!!
 

Vecka 32

Vintern rasar ut..... nu borde det väl iallafall vara vår! Håller mina feta små tummar för att det är slut på snö och kyla för den här gången!!

Idag bar det av till Arbetsterapin, tydligen kom remissen dit idag och de fick in ett återbud så det var bara att nappa. Skönt att det gick så fort, var lite orolig över att jag skulle få vänta länge men ibland har man tur!! Jag fick prova ut ett par skenor som jag ska sova med på nätterna, de var ju inte så speciellt sköna och definitivt inte snygga men hjälper de så är jag otroligt tacksam. Vi får ta det på köpet att jag kommer att se ut som Forrest Gump om armarna... alltid roar det väl någon kan jag tro. Skrattar inte Johan så tuggar väl katterna på dem!!!

Sista föräldragruppen är avklarad. Det blev varken besök av psykolog eller BB så vi fick titta på ett par filmer av varierande kvalitet, men det var trevligt att träffas en gång till och gott fika var det ju också! Men det kändes nästan lite läskigt att det var sista gången - ska vi liksom fixa det här nu eller vaddå?? Nu är det bara att hålla utkik i tidningarna efter födelsekort på de andra paren, är himla nyfiken på vad som döljer sig i magen på dem!!

Jag har fått för mig att jag känner av lite förvärkar ibland men vet inte om det är det som molar på eller något annat som värker - det känns nästan som om att jag borde veta om det verkligen är det, så jag är tveksam - men det borde ju vara dags för det snart...
Sväller mer och mer i hela kroppen och viktstoppet jag hade där ett tag verkar ju ha varit högst tillfälligt... börjar faktiskt tröttna lite på det här nu!! Ska jag släpa runt på allt det här (och antagligen ännu ett par kilo.....) i åtta veckor till blir jag nog riktigt vidrig att ha i närheten... Jag har iallafall äntligen fått någon att lära upp på mitt arbete, så jag inte behöver gå och oroa mig över det. Det känns skönt att veta att det kommer att finnas någon som kan fixa det där om jag blir sjukskriven eller helt enkelt inte står ut med att jobba mer. Det blir ju svårare för varje dag att motivera sig inför en arbetsdag - jag vill ha min bebis nu!!!!

Var och köpte ett skötbord till lillen i söndags. Blivande morföräldrarna finansierade det åt oss och vi tog tacksamt emot! Nu är det bara en kudde som ska köpas sedan är väl det mesta klart! Det känns helt underbart! Och vi fick hem en babykorg med ställning i veckan också, Johan hade den när han var bebis, så nu ska vi bara klä om den och sedan är den klar att sova i. Stora spjälsängen kommer inte att få plats i vårt nya sovrum så då passar det ju verkligen bra med en mindre säng - allt löser sig så fint hela tiden tycker jag, det bara flyter på! Och idag passar jag på att tvätta alla kläder så att även det är klart. Det känns skönt att få allt gjort nu innan flytten. Sedan kommer det ju att finnas hur mycket som helst att pyssla med för att få tiden att gå - och skulle det någon dag vara brist på att göra inne så har vi ju Täppan som behöver skötas om!!!!

I helgen var vi på "hejdå-kalas". Min underbara kusin ska flytta utomlands här i veckan med sin stora kärlek - jättekul för henne, mindre kul för oss som är van att ha henne här hemma! Det var superskoj att komma ut på lite rajtan för en gångs skull. Jag hade en sådan himla lust att dansa hela tiden, och ibland så kunde jag liksom inte sitta still. Det var ju jättekul tills jag såg min spegelbild i fönstret..... oh my.... Jag ser helt enkelt ut som Sune Mangs, stuffandes i mina snickarbyxor då förstås eftersom allt annat är urvuxet.... ja, ni förstår kanske att det tog udden av den dansglädjen ganska så fort. Tack och lov var det i glada vänner sällskap så jag slipper skämmas när jag går på stan!!!

Ha det gott tills nästa vecka - jag håller ännu ett fetfinger för att min kära vän D ska få sin bebis den här veckan!!

Vecka 33

Nu är det verkligen dags för nedräkning... datumet börjar närma sig med stormsteg!
Härligt och skrämmande på samma gång. Bara lillen stannar kvar inne i magen tills flytten är avklarad - sedan tänker jag inte opponera mig utifall han längtar ut till mamsen och pappsen! Fast idag så höll jag nästan på att föda barn mitt på torget kändes det som!!! Jag träffade en arbetskamrat på väg hem ifrån BM som också hade varit där på kontroll. Den ursprungliga planen var ju att ta bussen tillbaka men vädret var ju så otroligt underbart och eftersom hon verkligen vill att hennes bebis ska komma någon gång och därför skulle ta en promenad så tänkte jag att det kanske skulle vara en bra idé att göra sällskap med henne... det kan jag ju säga att det inte var, en bra idé alltså! Det är en bra bit mellan sjukhuset och centrum kan jag ju berätta! Varje steg var en pina mot slutet, det tryckte på varje gång jag lyfte foten så jag fick vackert stå och pusta vart tredje steg innan det gick att fortsätta. Usch, motion är verkligen inget för mig!! Blev ju jätterädd att jag skulle stå mitt i stan med fostervatten rinnandes jämns med benen... Kroppen vet verkligen att säga ifrån när man förtar sig!!!!!

Som sagt var det dags för besök hos BM idag då. Det mesta var lika bra som vanligt, fast blodtrycket var på väg uppåt men inte något som vi behöver oroa oss för. Lillens hjärtljud var höga, 152 (tjejslag - jag vet) och magen har dragit iväg och blivit 34 cm. Än en gång så slapp jag stick i fingret fast det börjar jag ångra nu för jag blev så fruktansvärt trött här efter lunch så jag nästan blir fundersam på hur det är med det där blodvärdet egentligen!
Grabben ligger åt rätt håll som han ska, men han är inte fixerad för det gick att rucka för fullt på huvudet. Men det är tydligen väldigt olika det där med fixering, enligt min BM så är det inte alla barn som fixerar sig medan andra gör det väldigt tidigt.
Skenorna jag fick att sova med hos Arbetsterapin funkar faktiskt, så händerna är bättre - när jag nu använder skenorna..... för som med det mesta så finns det nackdelar..... det blir ju så förbannat varmt och kliar för fullt i de där mackapärerna. Men har jag dem på mig en hel natt så är fingrarna böjliga så jag försöker verkligen att inte slita av mig dem mitt i natten. Sedan har jag lyckats få några små kliande prickar på händer och fötter. De är som små, små vattenblåsor och kliar så man blir helt galen. Vet inte vad det beror på, men när det är som värst så kan jag lindra det med en kortisonsalva.
Halsbrännan ökar i intensitet för var dag som går nu, bara man böjer sig framåt så är det kört, men det finns ju hjälpmedel även mot det så sammanfattningsvis så har jag inget att klaga över och mår fiiiiint för det mesta!!!

Har den underbara turen att ha kortvecka på jobbet den här veckan. Så nu måste vi spendera var dag med sol och uppehållsväder på Täppan. Det börjar verkligen bli dags att peta ner frön och lökar och potatisar och rensa ogräs och...... ingen rast, ingen ro med andra ord!! Tack och lov så har vi har packat nästan allt hemma så det är ju ur världen iallafall. Men visst hade det varit skönare med en ledig vecka utan en massa måsten........ Annars så sitter jag mest och väntar på att min kära vän D ska ringa och berätta att hon fått sin lilla bebis. Den kan komma vilken sekund som helst nu. Hon svarar inte på telefonen idag så kanske är hon på förlossningen....... spännande!!

Ha det gott tills nästa vecka så ska jag fortsätta att knipa ihop ett tag till!!!

Vecka 34 & 35

Kanske var det någon som lade märke till att det inte blev någon dagbok i förra veckan - det berodde bara på att flytten tog upp all tid och inte på att det var någon liten en som fått för sig att titta ut!! Så nu är vi flyttade och klara utan några större missöden - hääääärligt!!! Visst känns det lite konstigt att flytta ifrån en lägenhet där man har haft så mycket roligt i 6 ½ år, men vi älskar redan den nya lägenheten så vi vet ju att vi gjorde rätt!!!
Flytten gick fort och smidigt och nu är allt uppackat men det är ju aningen smårörigt ändå innan allt är på sin plats! Det var verkligen bra fart på flyttkillarna så allt var klart på fyra timmar. Men uppackningen tog nästan livet av mina stackars fötter och min rygg. Tyvärr har man ju inte vett att sluta när det börjar att göra ont utan fortsätter tills man inte kan stå...... men det gick ju bra trots allt!! Och urstädningen av gamla lägenheten var lika snabbt avklarad den. Vi städade ju successivt hela tiden när vi packade så det värsta var redan gjort. Tack vare att min mamma och Johan tog den värsta biten av städningen så var det inte heller allt för jobbigt för mig! Vi belönade kära mor med ett restaurangbesök igår, så lite har hon fått för allt besvär!

Lillens rum är inflyttningsklart och vagnen är bäddad, så nu får mitt lilla hjärta kika ut när han vill. Ju förr desto bättre känns det som! Johan och jag hjälptes åt med att sätta ihop skötbordet i helgen - behöver jag säga mer än IKEA för att ni ska förstå att man behövde vara två för att klara av det???? Men till slut så blev det som det skulle och bordet står på sin plats redo för en lortig stjärt!! Det spritter till i hela kroppen på mig bara jag tittar in i lillens rum, tänk att det snart är dags nu! Det känns som om jag har varit med barn i flera år så ni kan ju förstå att jag börjar bli otålig!! Visst är det lite pirrigt, det märker man inte minst på den blivande fadern! Så fort jag suckar högt eller gnyr lite extra så slänger han oroliga blickar på mig och frågar vad som är fel. Jag tycker ju själv att jag har suckat och stönat i åtskilliga månader men har nu börjat förstå att det är läge för att tänka på Johans nerver och dämpa sig lite! Fast och andra sidan så har jag ju gjort fullständigt klart för honom att när det väl börjar göra ont "på riktigt" så kommer han att bli den förste som får veta det, jag är inte precis en sådan person som lider i tysthet!!!

Min kropp börjar ge upp nu! Idag har jag varit ett allmänt skämt här på jobbet. Kan ju i och för sig hålla med om att det inte ser riktigt klokt ut när det väller upp en massa svullen hud mellan remmarna på sandalerna - men det hade varit bra mycket roligare för min del om det hade varit någon annans fötter så jag också fick vara med och skratta.............

Som sagt så är fötter och ben mer än lovligt svullna och händerna är hur stela som helst. Har i och för sig fuskat lite med skenorna jag fick men det gör aningen mer ont än det brukar så lite fundersam blir man ju. Jag har ju kommit till det stadiet att jag tar varje krämpa som ett tecken på en nära förestående förlossning, så ni kan ju tänka er hur många gånger i veckan jag blir besviken nu för tiden!!!

Tänkte även passa på att ge ett litet råd till alla andra som är havande. Ni har säkerligen läst det på minst ett ställe tidigare men jag har nyss lärt mig vikten av detta!!!! Gå på toa så fort ni känner er nödiga och håll er inte!!!!!!!!!!!! Det blev ju lite tajt med tid över till sig själv här vid flytten och toalettbestyren fick helt enkelt stå tillbaka vilket slutade i en sittning på toa i ca 45 minuter. Jag kan ju säga utan att överdriva att jag har fått en ganska så stor hum om hur det är att föda barn, fast ur fel hål om man säger så...... Nu kanske det här var lite mer än vad ni ville veta och det är definitivt mer än vad jag ville dela med mig av, men efter moget övervägande så kände jag att det inte var läge för censur på en sådan stor och bisarr händelse!! Alltid är det någon som lär sig något, jag har då definitivt gjort det!!!

Nu över till något helt annat. Min kära vän D har fortfarande inte fått sin bebis. Hennes tid gick ut nu i helgen så nu börjar det att blir dags! Hon har varit så säker på att få tidigare och så slutar det med att hon går över tiden..... det gör mig lite orolig eftersom jag är extremsäker på att jag inte kommer att gå tiden ut!! Jag står knappt ut med tanken på att jag skulle kunna gå över tiden........ Nä, jag fortsätter nog att tro och hoppas på att det här kommer att vara avklarat inom ett par veckor!!

Ha det gott tills nästa vecka!!!