Följ Maries graviditet...
Marie Toresson är gravid med sitt andra
barn och beräknat datum är 6 januari 2002. Första barnet, Moa, föddes
den 30 juni 2000, så det blir ganska tätt mellan barnen.
På grund av kraftiga problem med foglossning har Marie blivit tvungen att sjukskriva sig. Hon hade problem med detta även under den förra graviditeten, men det är ju skillnad nu när man inte "bara" har sig själv att tänka på. Men hennes man hjälper till och är en riktig hjälte. På fritiden ägnas
mycket uppmärksamhet åt Moa. Hon
älskar att bada, så babysim och miniplask har blivit ett stadigt
inslag på helgerna. Marie umgås också gärna med vänner och tar en tur
ut i skogen emellanåt, särskilt nu om hösten när det är svampsäsong.
|
||
|
|
Tilda 3,5 månader 22/4-02 Det går fortfarande mycket bra med de små. Eftersom Moa bara var 1,5 år när Tilda kom så har hon vant sig väldigt fort och det verkar som om hon inte kommer ihåg något annat. Moa gillar som sagt var att kramas och pussas mycket, men ibland kan det bli lite för mycket av det goda. Vi hade en riktig skräckupplevelse med det i mitten av mars. Jag skulle gå för att hänga tvätt och lade därför ned Tilda i vagnen för att hon skulle få ligga ifred. Efter ca 5 min blev det tyst av både Moa och Tilda. Jag började då ana ugglor i mossen och gick för att se vad de (framförallt Moa) gjorde. Jag fann då Moa liggandes tvärs över Tildas ansikte i vagnen. När jag lyfte bort Moa låg Tilda helt livlös och blåblek kvar i vagnen. Tur att jag när Moa var ca 6 mån gick barnolycksfallskurs hos Röda Korset. Jag sprang in med Tilda till soffan och blåste luft i henne. Det tog ca 5-6 blås innan hon vaknade till liv. När Tilda väl kommit till sans började jag skaka som ett asplöv och började tänka på vad som skulle kunna ha hänt. Fy tusan! Allt gick nu väl, men för säkerhets skull åkte vi in till akuten efter detta för att kolla upp Tilda. Allt var väl med henne. Och även med Moa. Hon förstod ju som tur var inget av vad som hände. Hon ville ju bara kramas. Detta får en verkligen att tänka efter på hur mycket man skall uppskatta sina små.
Jag
skickar med ett par nya bilder på mina små. Tilda blev förresten av
med sin skena under påsken. Det känns nästan som om vi har fått vår
bebis tillbaka. Men det är hemskt vad fort tiden går. Hon är redan 3½
månad. Man vill nästan att hon skall stanna i växten ett tag nu och
inte bli stor så fort. Det är såååå mysigt med en liten bebis. Man får
ju krama och gosa så mycket man vill.
|
Läs Maries
graviditetsdagbok här... |
|
|