Emmas graviditetsdagbok...

 

Här nedan får du följa Emmas graviditet vecka för vecka...
     
  Vecka 1-4
Vi anar ingenting och jag är ute och festar med några vänninor samt hjälper till med svägerskans flytt, så jag både dricker en del alkohol och lyfter -antagligen- alldeles för tungt. Är dessutom arbetslös varför jag är hemma och är sinnet ganska deppig, så jag tröstar mig med någon mer karamell och luncher då jag är ute mellan jobbintervjuerna.
     
  Vecka 5-8
ag har börjat må illa om mornarna, vilket jag nämner för Totte och vi börjar prata om barn litet smått. Jag börjar dessutom få avsmak för kaffe och känner mig mer å mer trött om dagarna trots att jag inte jobbar. I vecka 7 får jag nytt jobb, vilket gör mig sprudlande glad och jag börjar bara någon dag efter att jag skrivit kontraktet. Veckan efter vågar jag mig iväg och köper ett grav-test och gör testet en sen men solig eftermiddag - å det är positivt.

Efter det posiva svaret berättar jag det för Totte när vi står och lagar mat och Totte tycker att vi ska vänta och se hur det går, han tror ingenting förrän han ser magen. Plötsligt känner jag mig litet ensam om händelsen men jag kommer snart fram till att han säger så för att vi inte ska ta ut lyckan i förskott, och att bara se hur ögonen lyser glatt när vi pratar om barnet får mig att känna mig tryggare.
     
  Vecka 9-12
Nu jobbar jag äntligen igen och jag stortrivs med arbetsplatsen och kollegorna, däremot så mår jag alldeles hemskt illa och finnkampen är tillbaka så nu ser jag ut som jag gjorde i högstadiet - och gissa om jag var prickig då! I vecka 9, 11 och 12 får jag en del småblödningar varför vi åker in till både SöS och Danderyd för kontroll och jag får ensam se den lilla bebben på ultraljud - och alla läkare säger lugnande att det ser fint ut.

Det lugnar mig dock inte så mycket utan jag börjar grubbla och kan inte sova så bra under en period men jag får fint stöd ifrån barnmorskan som ringer redan innan vi skriver in oss på Mama Mia Söder.

I vecka 10 skriver vi in oss och jag ångrar mig inte en sekund att jag valde Mama Mia, eftersom samtalet med den BM jag skulle ha haft på den lokala mvc:n verkar alldeles för upptagen och opersonlig när jag pratar med henne för att få en tid. Dessutom så vägrar hon svara på de frågor jag redan då hade när jag ringde varför jag ringde Mama Mia (se http://www.mamamia.se).
     
  Vecka 13-16
Illamåendet sitter i men jag lyckas avstyra det ganska bra genom att alltid ha med mig ngt att knapra på och kollegorna skrattar åt mig och mina små picknick-paket med kex, frukt och diverse smörgåsar - och faktum är att när jag äter så mår jag bättre. Nu börjar kläderna, i alla fall byxorna börjar kännas trånga och jag får ett antal byxor av svägerskan som också är gravid (BF 13 november). En dag tar jag en lov på H&M och finner till min lycka 2 par fina mammabyxor i stlk S, vilka jag köper direkt. Jag är ju ganska kort, jag mäter 1,45 i strumplästen varför jag för det mesta har svårt att hitta kläder så jag är lycklig att det här gick bra.

Veckorna går och värmen kommer. Jag ägnar många timmar åt att sova, även när vi är borta hos gäster vilket alla tycker är okej. Humöret skiftar dock ganska mycket, från enormt lycklig till ganska deppad, men Totte är där och kramar på mig och får mig i gott mod igen.

Midsomarn tillbringar vi i Järvsö hos släkten och jag vankar runt pga värk i höfterna i de olika aktiviteterna samt att jag sover en hel del. Vi berättar också så smått om att vi ska ha barn och alla blir naturligtvis jätteglada, särskilt farmor som då får barnbarns barn. Sen får jag tips, ett antal tips om vad jag ska och inte ska äta och vi försöker selektera i det vi hör. Det är ju så svårt, ena dagen kommer en artikel om att man inte ska dricka t.ex mjölk, nästa dag kommer en annan artikel om att man ska dricka mjölk… Jag bestämmer mig för att äta det jag tycker är gott men att undvika det som man absolut inte ska äta, jag hittade några såna saker på den här listan: http://www.slv.se/download/document/approveddocs/na_GravTab.htm.
     
  Vecka 17-20
Har äntligen semester och vi bestämmer för att vara hemma och bara göra det som faller oss in, så det blir en hel del golf och många grillkvällar med vänner och bekanta. Golfandet går bra fast jag får ont i ryggen efter 9 hål och det är ganska tungt när det är som varmast så jag häller i mig vatten, cola och så äter jag bananer i massor.

Nu har jag också börjat känna efter om det rör sig i magen och redan tidigt i v.13 tyckte jag mig ana det där bubblet alla pratar om men fr.o.m v. 16-17 så känner jag klart bubblet, eller det känns mer som vibrationer. Ungefär som om man satt i ett badkar och gjorde vågrörelser under vattnet, så känns det. Denna känsla blir mer kraftig och plötsligt en lördagkväll när jag gått och lagt mig i v.19 så kommer dem, de första sparkarn.

Jag blir riktigt fascinerad och klämmer och känner, men när jag vill känna så är det lugnt, liksom när Totte ska känna efter. Framåt veckorna som går så blir sparkarna mer tydliga och ibland får man svar om man möter upp en buff i sidan.

Det känns litet underligt med ett liv i sig men samtidigt så stort på något vis. Tänker till och från på det som komma skall och funderar på hur jag ska bli som förälder, Totte däremot tar det mer avslappat och att bara se honom med sin kusins 6 månaders bebis får mig att bli rörd, å samtidigt ser jag för mitt inre hur han sitter med vår lill* och leker och ler.
     
  Vecka 21
Mycket sparkar blir det, helst när jag sitter ner för närvarande. I övrigt har jag fått en gluppande aptit och äter fortfarande ganska ofta. I det som skulle vara vecka 19 för oss går vi på det stora ultraljudet å jag är på helspänn innan.

Totte får sitta på första parkett bredvid apparaten medan BM visar och berättar samtidigt. Vi får se den lill*, 2 armar, 2 ben och se där, det ser ut som om den suger på tummen säger BM:n och ler, å jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Ryggraden såg fin ut och allt fungerar som den ska, vilket är en härlig känsla.

Vi åker ifrån MamaMia på eftermiddagen och jag är i ett enda lyckorus och ägnar halva kvällen till att titta på de två bilder vi fått.

I övrigt var måtten: Huvud - 48 mm (omkrets eller vad mäter man där egentligen?), lårben: 30.

Samt att vi får ett nytt BF, flyttade med cirka 1 vecka från 6/ 1-02 till 29/12-01, då får vi se om vi får fira nyåret på BB då…
     
  Vecka 21+3:
Magen växer varje dag känns det som och lill*n sparkar både till och från om dagarna, dock mest kvällstid. Det känns som om det blir mer fart när jag ätit energirik mat, frukt och sånt som innehåller socker. Vi gillar att ägna kvällarna åt att ligga å titta på magen när lill*n, eller "Trixus" som arbetsnamnet är.., håller hov och Trixus buffar ofta nyfiket tillbaka rejält om man lägger handen på magen eller bara petar på någon punkt.

I övrigt oroar jag mig inte värst, jag hänger med i en del diskussioner inne på www.foraldrar.com men jag försöker mest ta dagarna som de kommer. Kände mig litet orolig när vi i helgen var ute och cyklade och jag behövde stanna ganska hastigt i en uppförsbacke, då for jag in i cykelstyret med magen först vilket kändes ömt, men både Totte och min svägerska lugnade mig att det är nog mest jag som känner av något eftersom barnet ligger så väl skyddat i livmodern. Antagligen mycket mer skyddat än jag själv kan förstå.

På klädplanet känns t o m de första mammabyxorna som jag köpte för små, så nu ska jag försöka få mamsen min att sy in en till resår eller något bra så att de inte sitter åt för mycket. Ska försöka hitta litet fler kläder att ha samt att jag har klämt en del på baby-kläderna ute i affärerna, men det känns fortfarande litet för tidigt.
 
     
  Vecka 23 (22+6):

Har haft 1,5 ganska tuff vecka men jag börjar se framåt med tillförsikt igen.

Förra veckan fick jag höra på jobbet att jag såg så fräsch och glad ut, vilket jag också var. Fredagen förra veckan fick jag dock sammandragningar och blödningar så jag åkte in till SöS och där la dem in mig på grund av hotande missfall. Så jag beordrades sängläge i ett par dagar och sammandragningar blev färre och jag blödde mindre allteftersom, dessutom fick jag reda på att jag hade en urinvägsinfektion så nu äter jag stark antibiotika för att bli av med den. 

Skrevs ut i tisdags denna vecka och var på kontroll hos mvc idag samt att jag har kontroll på måndag med Ultraljud. Hjärtljuden ligger på 149-150 slag/minuten och mitt Hb är nere på 102 så det är dubbla ransonen järntabletter som gäller ett tag framåt. 

I förrgår gjorde jag en liten rolig sak och det var att köpa några fler mammakläder samt 2 små bodies och 2 par strumpor och en liten mössa till Trixus, så de kläderna ligger hemma och väntar.