Medicinska smärtlindringsmetoder

 

Lustgas

Lustgas är en av de vanligaste medicinska smärtlindringsmetoderna.
Gasen är en kemisk förening av syre och kväve. Doseringen kan ändras under förlossningens gång.
Kvinnan andas in gasblandningen genom en mask. Masken ska täcka näsa och mun, och sen ska man lugnt andas ut och in genom denna.

lustgas.JPG (7073 bytes)

Det är bra att öva in tekniken med lustgas innan värkarna är alltför starka. Den största effekten av lustgasen kommer efter några andetag och kvarstår någon minut. Bäst effekt får du därför om du börjar andas in lustgasen precis i början av värken.
Barnmorskan, din man eller den som är med kan hjälpa dig att få in rytmen så att du börjar i rätt tid.
Lustgasen kan upplevas som en känsla av lätt berusning.

+ Lustgas är lätt att ta, försvinner snabbt ur kroppen,
påverkar inte fostret eller värkarbetet. Kvinnan styr själv.

- Lustgas kan ibland ge yrsel och illamående.
Kan ge minnesluckor.
Kvinnan kan känna motvilja mot masken.
Effekten av lusgas är mycket individuell.

 

Morfinliknande preparat

Det finns olika smärtlindrande medel som kan ges under öppningsskedet. De vanligaste är petidin, morfin och ketogan.
Tidigare var petidin mycket vanligt, men nu används morfinet mer.
Det ger bättre smärtlindring och anses bättre för barnet då det snabbare försvinner ur kroppen.

+ En del kvinnor tycker att medlen ger bra
smärtlindring och hjälp att slappna av.

- Medlen kan ge illamående. En del känner sig "borta" och får minnesluckor. Preparaten har en negativ effekt på barnet.
Ges den kort tid före födseln kan barnet bli slött och sömnigt, med negativ effekt på amningen och kontakten mellan barn och mor som följd.

 

Livmoderbedövning

Andra namn på denna bedövning är paracervikalblockad (PCB) eller Västerviksbedövning.
Den innebär en lokalbedövning av livmodern. Den kan ges när värkarbetet är igång och livmodersmunnen är öppen 3-4 cm.
PCB ger i 85 procent av fallen bra effekt under öppningsskedet då livmoderhalsen ska vidgas och värkarna ofta är kraftiga och smärtsamma.
När bedövningen ges får du ligga på rygg som vid en gynekologisk undersökning.
Därefter sprutas bedövningsmedlet in via slidan upp i vävnaden på båda sidorna av livmoderhalsen.
På så sätt blockeras nerver som leder smärtan från livmoderhalsen.

+ Snabb och enkel metod som ger god
smärtlindring då smärtan är som svårast.

- Relativt kortvarig effekt. Det förekommer att barnets hjärta slår långsammare efter det att man lagt bedövningen. Det brukar vara övergående, men det är tryggast att ha elektronisk övervakning (CTG)
när man använder denna metod. Då registreras hela tiden barnets hjärtverksamhet och man kan ingripa om barnet inte mår bra.

 

Ryggbedövning

Epiduralanestesi (EDA) är ett annat namn på denna bedövning, och den ger god effekt i ungefär 90 procent av fallen.
EDA kan göra att värkarna mattas av och blir mindre effektiva, vilket brukar göra att metoden ofta kombineras med värkstimulerande dropp.
Övervakning med CTG är också nödvändigt för att kontrollera värkarna och följa hur fostret mår.
Bedövningen läggs av en narkosläkare. Ett lokalbedövningsmedel ges genom en tunn kateter i det sk epiduralrummet i ryggraden.
Nerverna som förmedlar smärta från livmodern till hjärnan blockeras.
Sedan en tid tillbaka används en ny form av ryggbedövning, och den kallas ibland för "stå upp-epidural" eller "stand-up".
Lokalbedövningsmedlet blandas med ett morfinliknande preparat, sufentanyl. Kvinnan kan då fortfarande gå uppe och röra sig,
vilket är en fördel eftersom risken för värksvaghet och utdragna förlossningar då minskar.

+ Effektiv smärtlindring under förlossningens aktiva skede.
Med "stå upp-epiduralen" är kvinnan fortfarande rörlig.

- Risk för att värkarbetet avstannar och förlossningen drar ut på tiden. Dropp och CTG kan göra kvinnan mer bunden vid sängen och risken för ingrepp med t ex sugklocka ökar.
Risk finns också för blodtrycksfall.
Muskelkraften kan tillfälligt påverkas i det bedövade området. Vissa kvinnor kan uppleva svårigheter att kissa
även dagarna efter förlossningen.

 

Bäckenbottenbedövning

Ett annat namn för denna bedövning, som används under utdrivningsskedet, är pudendusblockad (PDB).
Barnmorskan sprutar in bedövningsmedlet innanför slidmynningen på båda sidor.
Nerverna blockeras och smärtorna i bäckenbotten och slidöppningen försvinner.

+ Minskar smärtor och spänning under krystningen,
vid förlossninge med tång eller sugklocka, eller när bristningar ska sys.

- Krystreflexen kan minska eller försvinna och kraften vid framfödandet blir svårkontrollerad.
Detta kan leda till förlängt utdrivningsskede.
Risken för att barnet måste förlösas med tång
eller sugklocka ökar, liksom risken för bristningar.