Kvinna, 27 år, 1 barn, vaginal


Använde du någon/några smärtlindringar?

lustgas

Om du tog smärtlindring,
tyckte du det gav önskad effekt?
Upplevde du några biverkningar?:

Jag tyckte att lustgasen var rena himmelriket. Kanske hjälpte det inte så mycket mot smärtan, men man blev lite avtrubbad och fick därför lättare att klara av smärtan. Men gillar man inte "ruskänslan" fungerar nog inte lustgas lika bra.


Hur upplevde du förlossningen?
Gjorde det mer eller mindre ont än du hade föreställt dig?
Tog det lång tid?

Min förlossning tog relativt kort tid. Kl. 20.00 låg jag i badet hemma. Kl. 21.00 lossnade slemproppen med en liten blödning. Vad spännande det var. Äntligen var det dags! Värkarna satte fart ganska snabbt. Kl. 24.00 var vi inne på förlossningen och kl 02.13 var lilla Moa född efter en timmes krystvärkar.

Visst gjore det ont, men det var en annan typ av smärta. Just när huvudet började komma tyckte jag att det var som värst. Den brännande smärtan som blev då gjorde att jag trodde att jag sprack överallt.
Det mest fantastiska tyckte jag var att all smärta upphörde på två röda när barnet väl kom ut.

Blev du sydd? Tyckte du det gjorde ont/var obehagligt?

Detta var det ondaste smärtan nästan. Det var 2 stygn och tog kanske fem minuter, men det var de längsta fem minutrarna under hela förlossningen. Då ville man ju bara ligga och gosa med sin bebis.
Bedövningssprayen eller salvan de använde sig av var ju ett skämt. Jag fick sedan lite lustgas också.

Hade du mycket eftervärkar?
Hur kändes de? Gjorde de mycket ont?

Jag hade inte särskilt starka eftervärkar. Det kändes lite som mensvärk. Det var nästan en skön känsla som av att allt drar i hop sig till normalt igen.

Tittade du på ditt underliv någon av de närmaste dagarna
efter förlossningen? Hur upplevde du i så fall det?!
Hur skulle du bäst beskriva hur ditt underliv kändes efter
förlossningen?!

Jag tittade aldrig eftersom jag är lite blödig av mig. Men känslan var lite öm och torr.

Hur gick det att gå på toaletten efter förlossningen?
Gjorde det ont? Var det svårt att slappna av?

När jag skulle gå och kissa första gången var jag livrädd. Jag ställde mig bredbent i duschen, satte på vattnet och förderedde mig på smärta. Vilket antiklimax det var. Det kändes nästan som vanligt. Men för säkerhets skull kissade jag i duschen det första dygnet.

Jag åt mycket katrinplomon och linfrö för att hålla rulle på magen och även detta gick över förväntan. Jag höll en bit papper mot underlivet varke gång. Det minskade känslan av att allt skulle rasa ut...

Tog det lång tid innan avslaget försvann?
Blödde du mer än du hade förväntat dig?

De första tre dygnen var jag lite chockad. Det kom så mycket blod, och ibland i levrade stora klumpar. Men sedan lugnade det ned sig ganska snabbt. Efter en vecka hade jag bara en liten blödning kvar, efter två veckor var det mera som en brun-röd flytning. Detta varade väl i en tre veckor.

Om du snittades - hade du mycket ont i såret efteråt?

Tyckte du det tog lång tid innan det läkte?!

Hade du hellre föredragit att föda vaginalt (om det varit möjligt)?

Tycker du att du fått tillräcklig information innan om kejsarsnitt?
-

Tog det lång tid innan sexlusten kom tillbaka efter förlossningen?
Ungefär hur lång tid efter förlossningen hade ni samlag igen?
Blev första samlaget som du hade tänkt dig? Gjorde det ont?
Kändes det mycket annorlunda mot innan du hade fött barn?

Sexlusten var tillbaka relativt snabbt, men vi hade sex första gången någon vecka innan efterkontrollen (ca efter 7 veckor).

Första försöket var ett skämt. Jag var så spänd och torr att det inte gick att genomföra. Vi köpte då glidmedel och andra gången gick det bättre, men det var ju inget höjdarsex direkt.

Vi fick försöka hitta tillbaka till varandra igen med smekningar. Det var lite kul det också. En ny fas även i sexlivet. Min man säger att det för honom känns ungefär som innan.

Gick du upp många kilon under förlossningen:

16-20 kg

Hur upplevde du din kropp efter förlossningen?
Tog det lång tid innan kilona försvann?
Ser din kropp mycket annorlunda ut nu efteråt?

Jag tyckte att det tog lång tid innan de sista fyra-fem kilona försvann. Men det kan ju också bero på att det blev mycket "skräpmat" i början. Man hade ju en ny lite bebis att ta hand om (dag och natt...)och ville absolut inte ställa sig och laga mat.

Det tog nog ungefär 7-8 månader innan kroppen såg ut nästan som innan. Jag slutade amma vid 6 månader. Brösten håller sig hängiga och magen är fortfarande slapp (13 mån efteråt) men med lite träning så tror jag att man lätt åtgärdar det. Jag har inte tränat något sedan bebisen kom. Alla promenader har hitintills känts som tillräckligt.

Hur är det med knipövningar? Utövar du dem ofta? Fick du någon information om knipövningar efter förlossningen?
Har du upplevt att det är svårare än innan att hålla tätt?

Jag var rätt duktig på att knipa redan innan (hade läst i någon kvällstidning hur bra det var med knipövningar för sexlivet) och sedan var min förlossning relativt mild så det har inte varit några problem.

Kände du omedelbar kärlek till ditt nyfödda barn?
Vad var din första tanke då du såg den lilla/lille?

Jag blev mycket deprimerad den första tiden. En depresion som höll i sig i fyra månader. Visst var hon underbar och söt och jag älskade henne. Men jag såg mestadels allt jag/vi var tvungen att försaka. Jag saknade min man mycket i början. En stor del av även hans energi gick ju till vår dotter.

Jag saknade allt kel och ömhet. Men så här i efterhand kan jag ju se att det var en övergående fas. Nu är vårt kärleksliv rikare och djupare än innan.
När vår dotter kom trodde jag att allt skulle vara som den första månaden med henne resten av livet.

Jag pratade nog för lite om mina känslor med bvc och mvc. Hade jag tagit upp detta hade jag nog fått hjälp

Upplevde du någon förlossningsdepression?
I så fall - fick du någon hjälp mot detta?!

Se ovan.

Hur länge stannade ni kvar på BB?
Trivdes du bra där? Bra/dåligt bemött?

Vi stannade bara i två nätter, vilket jag nu i efterhand ångrar med tanke på den depression jag hamnade i. Jag borde ha stannat i tre-fyra nätter. Men just då ville jag så gärna hem. Man var ju hög på alla hormoner som poppade runt i kroppen.

Vi trivdes jättebra på Södertälje BB. Personalen var jättetrevlig. Vi valde själva att åka till Södertälje (SöS ligger endast 15 min från oss, Södertälje 40 min) för att vi hade hört så mycket bra om det, samt att vi ville vara på ett mindre sjukhus. Gick något mot förmodan fel är det ju nära till alla storsjukhusen i alla fall.

Var det något på BB du tycker att du saknade?
Något som kan förbättras?!

Vi bodde på familjerum. Det var jättebra. Den möjligheten borde finnas i fler nätter och vara en självklarhet för alla familjer. Framför allt förstagångsföräldrar. Pappan har ju gått igenom en nästan lika stor förändring som mamman.
Hur upplevde ni den första tiden hemma med den nya familjemedlemmen?
Lätt? Jobbig? Dåligt med sömn? Oro? Berätta gärna!

Första tiden var det en kamp bara att komma igenom dygnet. Att lista ut vad den skrikande lilla varelsen som kommit in i hemmet vill. Mjölken sprutade åt alla håll och tröttheten var enorm. Men det mesta av detta hade ju med ovana att göra. Det rättade till sig efter ett tag. Man hittade lite rutiner och det började bli vardag.

När sedan vår dotter började bli mer och mer kontaktbar blev det ju roligare och roligare. När hon nu har passerat ett år är hon underbart nyfiken och glad liten person. Det trodde man inte om det lilla knytet som kom förra sommaren.
Övrigt:
Vi skall i början av januari få vårt andra barn. Ett och ett halvt år efter vår dotter. Jag ser nu fram emot förlossningen och den första tiden. Med första barnet visste man inte vad man skulle vänta sig, vad som skulle komma. Det vet man lite mera nu.