Kvinna, 21 år, 1 barn, vaginal


Använde du någon/några smärtlindringar?

epidural, lustgas, akupunktur

Om du tog smärtlindring,
tyckte du det gav önskad effekt?
Upplevde du några biverkningar?:

Akupunkturen hjälpte inte! Den gjorde bara att smärtan koncentrerade sig på ett ställe, nedre magen, istället för att vara spridd över hela magen (vilket var lättare att hantera).

Lustgasen gjorde mig illamående & yr, men smärtan var densamma. Lite kul var det dock att bli lite lullig...

Epiduralen var rena himmelriket!! All smärta försvann på några minuter! Det kliade lite på höfterna, men det står man ju ut med. Bm kom in & frågade om jag hade en värk på gång, hur skulle jag kunna veta det?? Det var så skönt!!

Hur upplevde du förlossningen?
Gjorde det mer eller mindre ont än du hade föreställt dig?
Tog det lång tid?

Min förlossning tog 28 timmar från första värken till älsklingen kom ut. Det hände ju inte så mycket i början, men värkarna var hemska, värst under hela förlossningen. Vartefter värkarna kom tätare gjorde det oxå mindre ont. (Eller om det var att jag vande mig, och kunde hantera dem bättre).

22 timmar klarade jag mig utan bedövning, rätt duktigt för en som innan hade bestämt sig för att vara utan, men när första värken kom, ville ha epidural på en gång!

Kräktes mycket. Både direkt i början & i slutet när barnet passerade spinaetaggarna. Det var lite jobbigt.
Men allt som allt var inte förlossningen alls så farlig som jag hade trott. Eller är det kanske naturen som ser till att man glömmer, så man inte blir avskräckt för framtida barn? :o)

Blev du sydd? Tyckte du det gjorde ont/var obehagligt?

Blev sydd med några yttre stygn. "Lite broderi här bara..." sa bm. Lät lite äckligt...
Det gjorde mer ont att bli sydd än att krysta ur barnet. Kände varje stygn. Plus att jag var ju tvungen att ha bebisen på magen medan de sydde, var rädd för att ha sönder honom, för det gjorde så ont.

Hade du mycket eftervärkar?
Hur kändes de? Gjorde de mycket ont?

Jag kommer inte ihåg att jag skulle ha känt av några eftervärkar. Däremot kände jag "sparkar" flera dagar efter förlossningen. Det var väl livmodern som drog ihop sig...

Tittade du på ditt underliv någon av de närmaste dagarna
efter förlossningen? Hur upplevde du i så fall det?!
Hur skulle du bäst beskriva hur ditt underliv kändes efter
förlossningen?!

Jag tittade inte på mitt underliv efter förlossningen. Däremot kände jag lite där nere efter några veckor, när jag var säker på att jag inte kunde göra illa mig om jag kände lite.
Innan jag hade känt efter kände jag mig stor & sönder i underlivet, men när jag väl kände efter så var det ju ingen fara. Kände den lilla raden där stygnen suttit.

Hur gick det att gå på toaletten efter förlossningen?
Gjorde det ont? Var det svårt att slappna av?

Jag hade svårt att slappna av när jag kissade efter förlossningen. Trodde ju att det skulle göra jätteont, men det sved bara lite.

Tog det lång tid innan avslaget försvann?
Blödde du mer än du hade förväntat dig?

Jag blödde mindre än jag hade väntat mig. Klarade mig med en vanlig binda. Hade ju fått råd om att köpa inkontinens skydd eller nattbinda, för man blöder sååå mycket, men det var helt onödigt.
Avslaget varade i 7 veckor ungefär. Efter två veckor klarade jag mig med trosskydd.

Om du snittades - hade du mycket ont i såret efteråt?

-

Tog det lång tid innan sexlusten kom tillbaka efter förlossningen?
Ungefär hur lång tid efter förlossningen hade ni samlag igen?
Blev första samlaget som du hade tänkt dig? Gjorde det ont?
Kändes det mycket annorlunda mot innan du hade fött barn?

Hade stor lust redan ett par dagar efter förlossningen, men ville inte ha sex pga avslaget och rädsla för att det skulle göra ont. Men efter 3 veckor hade vi sex. Var spänd och trodde att det skulle göra ont, men det gjorde det inte. Det kändes inte så mycket överhuvudtaget...

Gick du upp många kilon under förlossningen:

21-25 kg

Hur upplevde du din kropp efter förlossningen?
Tog det lång tid innan kilona försvann?
Ser din kropp mycket annorlunda ut nu efteråt?

Jag kände mig tom efter förlossningen. Och smal, fast magen fladdrade hursomhelst. :o) Men inte ful eller äcklig på nåt vis. Jag var (och är) stolt över hur min kropp såg ut. JAG har ju FÖTT barn!!

Det tog ungefär 2 månader när jag var nere i min normalvikt. Det enda som är annorlunda med min kropp nu är att jag har massor med bristningar på magen och att brösten hänger och sladdrar...

Hur är det med knipövningar? Utövar du dem ofta? Fick du någon information om knipövningar efter förlossningen?
Har du upplevt att det är svårare än innan att hålla tätt?


Gjorde lite knipövningar tiden direkt efter förlossningen, men slutade efter ett tag. Fick mycket beröm för knipet på efterkollen.
De första 3-4 månaderna märkte jag att ibland kunde det komma lite urin utan att jag märkte det.

Kände du omedelbar kärlek till ditt nyfödda barn?
Vad var din första tanke då du såg den lilla/lille?

Min första tanke när de la min son på min mage var att ta bort han!! (navelsträngen skavde ju så) Och så tänkte jag att: är det så här han ser ut? Men jag känner ju igen han!

Kände inte nån kärlek till bebisen direkt, inte så det KÄNDES, utan det var mer att jag trodde att jag älskar honom. Det tog ett par dagar innan jag kände verkligen hur mycket jag älskar det här lilla barnet. Det kom lite som en chock faktiskt. :o)

Upplevde du någon förlossningsdepression?
I så fall - fick du någon hjälp mot detta?!

Nej

Hur länge stannade ni kvar på BB?
Trivdes du bra där? Bra/dåligt bemött?

Stannade kvar ett dygn.
Trivdes inte alls!! De var så otrevliga och elaka där! De kom och tog min son när jag sov (kunde åtminstone ha väckt mig!) och bytte blöja på honom. Jag ville ju vara den första som bytte bajs på honom...

De kom alltid och störde så fort jag skulle försöka amma. Jag fick aldrig ens försöka själv. Detta gjorde att sonen blev jätteorolig och ville inte ta bröstet alls. Jag kunde ju fått försöka i lugn och ro först och sen be dem komma in och kolla att det var rätt...

Och så snäste de alltid en massa otrevliga saker hela tiden, så vi åkte hem efter en natt bara.

Var det något på BB du tycker att du saknade?
Något som kan förbättras?!

-
Hur upplevde ni den första tiden hemma med den nya familjemedlemmen?
Lätt? Jobbig? Dåligt med sömn? Oro? Berätta gärna!

VÄLDIGT orolig var jag! Var egentligen inte alls beredd på att få komma hem med en bebis. Jag hade varit så inställd på förlossningen bara, så tiden efter blev lite bortglömd i förberedningarna. Så det var lite av en chock att helt plötsligt ha ett barn, och försöka få igång amningen.

Och SÅ mycket oro hade jag inte räknat med. får han i sig tillräckligt? Andas han? Varför spyr han så mycket? Varför skriker han? Andas han? Kom ihåg att kolla om han lever fortfarande!...

Jag trodde på allvar att vi inte skulle få behålla honom (fast han inte var sjuk eller nåt), utan var helt säker på att vi inte skulle få ha nåt barn, han skulle dö vilken sekund som helst. Det är inte förrän nu, 6 månader senare, som den känslan har börjat släppa.