Kvinna, 23 år, 1 barn, vaginal


Använde du någon/några smärtlindringar?
lustgas, övrig smärtlindring
Om du tog smärtlindring,
tyckte du det gav önskad effekt?
Upplevde du några biverkningar?:

Lustgasen tog jag de sista 30 min och det visade sig att de då bara hade på syre och ingen gas... Men det var skönt att inbilla sig att det gjorde verkan.

Jag badade i närmare 2 timmar och det var helt underbart!!! Alla borde få göra det! Jag behövde därför inte ta någon mer smärtlindring.
 

Hur upplevde du förlossningen?
Gjorde det mer eller mindre ont än du hade föreställt dig?
Tog det lång tid?
 

Att föda barn var ingenting mot vad jag föreställt mig! Jag trodde innan att det skulle vara som att pinas i en massa timmar till döds mer eller mindre.

Från första värken till att min dotter föddes tog det 3½ timmar. Krystvärkar i 30 min.
Det som förvånade mig var att man var livrädd för såna här saker innan att man skulle bajsa ner sig och liknande, men när man väl var där tänkte man inte ens på det. Det var underbart!!! Absolut inte vad jag hade tänkt mig.
 

Blev du sydd? Tyckte du det gjorde ont/var obehagligt?

Nej
 

Hade du mycket eftervärkar?
Hur kändes de? Gjorde de mycket ont?
 

Inga
 

Tittade du på ditt underliv någon av de närmaste dagarna
efter förlossningen? Hur upplevde du i så fall det?!
Hur skulle du bäst beskriva hur ditt underliv kändes efter
förlossningen?!
 

Jag tittade efter ett par dagar men jag tycker inte att det såg så hemskt ut med tanke på vad som kommit ut. Underlivet hade jag inte det minsta ont i efter förlossningen.

 

Hur gick det att gå på toaletten efter förlossningen?
Gjorde det ont? Var det svårt att slappna av?

Att bajsa var inga problem. Däremot sved det lite när jag skulle kissa men inte värre än en lätt urinvägsinfektion
 
Tog det lång tid innan avslaget försvann?
Blödde du mer än du hade förväntat dig?

Avslaget var helt borta efter tre veckor och det var bara de första dagarna som jag blödde som vid mens. Sen räckte det med ett trosskydd.

 

Om du snittades - hade du mycket ont i såret efteråt?

-
 

Tog det lång tid innan sexlusten kom tillbaka efter förlossningen? Ungefär hur lång tid efter förlossningen hade ni samlag igen? Blev första samlaget som du hade tänkt dig? Gjorde det ont? Kändes det mycket annorlunda mot innan du hade fött barn?
 

Man var orolig för att det skulle göra ont och därför väntade vi tills jag varit på efterkontrollen. Det kändes ju absolut inte som förr utan det var något som var förändrat. Kan inte säga exakt vad. Det gjorde inte ont.
 

Gick du upp många kilon under förlossningen:

26-30
kg

Hur upplevde du din kropp efter förlossningen?
Tog det lång tid innan kilona försvann?
Ser din kropp mycket annorlunda ut nu efteråt?

Min kropp var hemsk sista månaderna av graviditeten och jag trodde ju i mitt stilla sinne att den skulle bli exakt som innan...

Det är fyra månader sedan min dotter föddes och nu har jag 6 omöjliga kilon kvar. De första 20 kilona försvann på tre veckor.
Nu hänger det som massa pluffs på magen. Brösten är som två hängspenor. Massor av bristningar på dem och magen.

 

Hur är det med knipövningar? Utövar du dem ofta?
Fick du någon information om knipövningar efter förlossningen?
Har du upplevt att det är svårare än innan att hålla tätt?

Knipövningarna gjorde jag innan jag somnade och när jag kom att tänka på dem. Jag ska inte skryta med att jag gör dem överdrivet ofta men jag gör dem. Informationen om det hann de knappt berätta för mig eftersom jag var så snabb att åka ifrån bb. Jag har inte upplevt att det är något som är annorlunda.
 

Kände du omedelbar kärlek till ditt nyfödda barn?
Vad var din första tanke då du såg den lilla/lille?
 

Innan var jag lite orolig för hur jag skulle reagera att få upp ett blodigt, fettigt barn på magen med en äcklig navelsträng.... HELT UNDERBART!!! Det vackraste, blodigaste, underbaraste, fettigaste ungen vilade mot mitt bröst medan de klippte navelsträngen och jag blev nästan ledsen för att de klippte av den för det var ju mitt band till detta lilla knyte...

Min första tanke var att det var ingen tanke utan en känsla av en kärlek som jag aldrig tidigare upplevt och som faktiskt inte går att beskriva. Jag skulle offra allt för att det lilla livet skulle få leva.
 

Upplevde du någon förlossningsdepression?
I så fall - fick du någon hjälp mot detta?!
 

Nej
 

Hur länge stannade ni kvar på BB?
Trivdes du bra där? Bra/dåligt bemött?

Vi stannade i åtta timmar men det var pga att vi var tvungna att bli läkarundersökta annars hade vi åkt tre timmar efter att hon var född. Då var jag duschad, sminkad och ville bara hem med min lilla familj. Jag trivs inte på sjukhus och inte heller på ett bb. Jag vet inte om de bemötte mig bra eller dåligt. Jag hann aldrig få någon uppfattning om det.
 

Var det något på BB du tycker att du saknade?
Något som kan förbättras?!
 

Hemkänsla, barntavlor på väggarna. Miljön över huvudtaget!

 

Hur upplevde ni den första tiden hemma med den nya familjemedlemmen?
Lätt? Jobbig? Dåligt med sömn? Oro? Berätta gärna!

Visst var det en omställning med att inte få sova och ständigt oroa sig och lyssna på om hon andades. Första natten sov hon knappt inget. Då var man vaken för det. Andra natten sov hon hela natten och då kunde man inte sova för det utan låg och lyssnade på alla hennes ljud.

Men inget var så pass jobbigt så att man funderade på vad man hade gett sig in på. Man var bara sån nybörjare på allt och är ännu. Men det var skönt att vara hemma för då kände man inte att bb-personalen kollade vad man gjorde och inte gjorde utan fick göra allt i sin egna takt och lära sig utan att någon stod bakom axeln och sneglade.
 


Övrigt:

Jag hade en fantastisk förlossning. Jag kan inte fatta dem som få ligga i flera dygn. Jag tycker inte att det gjorde ont men många säger att det var för att jag födde stående med en gåstol som stöd. Jag kunde fått hemma för jag hade aldrig tätare verkar än vad 10:e minut och de varade max i 15 sekunder. När hon var på väg ut trodde jag att jag var tvungen att gå och bajsa för det var så det kändes. Det var underbart och jag önskar att alla kunde få ha sådana förlossningar!!!

Jag tycker att de på föräldragrupper kunde informera om att det finns såna som mig och att man absolut inte ska vänta för länge hemma. Det var ren tur att jag åkte in, för när vi ringde till förlossningen tyckte de att jag kunde vänta till morgonen eftersom värkarna inte var tätare och inte längre. Då hade jag fått för längesen!!!