Kvinna, 29 år, 1 barn, vaginal


Använde du någon/några smärtlindringar?

epidural

Om du tog smärtlindring,
tyckte du det gav önskad effekt?
Upplevde du några biverkningar?

Epiduralen tog bort all känsel och jag kände alltså ingenting vid värkarna. Jag tycker att det gav den effekt jag önskade, nämligen att få bort den helvetiska smärta som plågade mig enormt.
Biverkning var väl kanske att jag hade lite svårt att känna hur jag skulle krysta, vilket var lite jobbigt. Men utan epiduralen kändes det som om jag inte skulle ha överlevt.

Hur upplevde du förlossningen?
Gjorde det mer eller mindre ont än du hade föreställt dig?
Tog det lång tid?

Förlossningen gjorde enormt mycket mer ont än jag kunnat föreställa mig. Från det vi kom in till BB fram till vår dotter var född tog det 17 timmar.

Blev du sydd? Tyckte du det gjorde ont/var obehagligt?

Jag blev sydd med några få stygn (bara utvändigt) och jag kände nästan ingenting av det. Det var heller inte obehagligt.

Hade du mycket eftervärkar?
Hur kändes de? Gjorde de mycket ont?

Minns inte att jag hade besvär av eftervärkar.

Tittade du på ditt underliv någon av de närmaste dagarna
efter förlossningen? Hur upplevde du i så fall det?!
Hur skulle du bäst beskriva hur ditt underliv kändes efter
förlossningen?!
Jag tittade inte, tanken slog mig inte. Jag tyckte att underlivet kändes svullet.

Hur gick det att gå på toaletten efter förlossningen?
Gjorde det ont? Var det svårt att slappna av?

Det sved lite, men var absolut inte obehagligt. Första gången var det lite svårt att slappna av, men då jag inte upplevde det obehagligt och kunde jag slappna av efter det.

Tog det lång tid innan avslaget försvann?
Blödde du mer än du hade förväntat dig?

Minns inte alls hur lång tid det tog innan avslaget försvann. Jag blödde helt klart mycket mer än jag hade förväntat mig.

Om du snittades - hade du mycket ont i såret efteråt?

-

Tog det lång tid innan sexlusten kom tillbaka efter förlossningen?
Ungefär hur lång tid efter förlossningen hade ni samlag igen?
Blev första samlaget som du hade tänkt dig? Gjorde det ont?
Kändes det mycket annorlunda mot innan du hade fött barn?

Ja, det tog lång tid. Jag hade varken ork eller lust att ha sex. Jag har för mig att det dröjde ca 3 månader innan vi hade sex.
Jag kände ingen smärta och upplevde det som bättre än jag hade tänkt. Om jag minns rätt kändes det inte särskilt annorlunda från innan jag hade fött vår dotter.

Gick du upp många kilon under förlossningen:

11-15 kg

Hur upplevde du din kropp efter förlossningen?
Tog det lång tid innan kilona försvann?
Ser din kropp mycket annorlunda ut nu efteråt?

Tänkte inte mycket på min kropp efter förlossningen. Jag var så enormt trött och håglös och orkade knappt tänka överhuvudtaget.
För mig tog det ca 3 veckor så hade jag platt mage igen. Jag miste matlusten och fick inte i mig den näring jag behövde förmodar jag.
Min kropp ser inte alls särskilt annorlunda ut nu. Jag väger mindre än jag gjorde då jag blev gravid. Det som märks är att då jag någon gång ökar lite i vikt så är det magen det snabbast sätter sig på. Har några få bristningar på skinkorna, men de syns knappt.

Hur är det med knipövningar? Utövar du dem ofta? Fick du någon information om knipövningar efter förlossningen?
Har du upplevt att det är svårare än innan att hålla tätt?

Slarvar tyvärr med knipövningar. Periodvis kniper jag, men så infaller perioder då jag helt enkelt glömmer bort det.
Jag fick information om knipövningar efter förlossningen (även före).
Jag har inga problem med att hålla tätt. Kan t.o.m. "nypa av" strålen då jag kissar.

Kände du omedelbar kärlek till ditt nyfödda barn?
Vad var din första tanke då du såg den lilla/lille?

Jag kände inte särskilt mycket kärlek för min dotter då hon var nyfödd. Jag var så enormt trött (förlorade mycket blod vid förlossningen + ingen matlust) och chockad av förlossningen (som jag alltså upplevde som väldigt jobbig) att jag inte hade några direkta kärlekskänslor för henne.
Detta kan än idag göra mig ledsen, men jag har inga skuldkänslor. Det dröjde ända till hon var ca 2-3 månader innan jag började kunna känna direkt kärlek till henne.

Upplevde du någon förlossningsdepression?
I så fall - fick du någon hjälp mot detta?!

I efterhand inser jag att det kanske var just en förlossningsdepression som jag upplevde. Jag var så fruktansvärt trött och samtidigt håglös och orkade inte ta mig för annat än göra det som var nödvändigast. Då dottern äntligen, efter mycket möda och besvär, somnat orkade jag inte göra annat än sova själv.

En form av hjälp fick jag av gynekologen som gjorde efterundersökningen på mig. Då hon frågade mig hur jag upplevde förlossningen började jag störtgråta och hon såg till att jag fick komma till BB för ett eftersnack. Det hade de missat då jag låg där och jag själv kom inte på tanken att begära det (genomgång av den barnmorska som var med under förlossningen). Inte för att det hjälpte precis, men det var en fin gest av gynekologen.

Däremot vet jag att jag kanske skulle behöva bearbeta förlossningen igen, men det vill inte bli av tyvärr. Så jag har bara mig själv att skylla.

Hur länge stannade ni kvar på BB?
Trivdes du bra där? Bra/dåligt bemött?

Vi stannade 4 dagar. Eftersom jag inte var mig själv så kan jag varken säga att jag trivdes/ inte trivdes. Dagarna bara flöt förbi utan att jag tyckte något särskilt.
Jag blev nog bra bemött. Har lite svårt att reflektera även över det p.g.a. att jag inte fungerade som vanligt.

Var det något på BB du tycker att du saknade?
Något som kan förbättras?!

Saknade inget. Det jag önskar i efterhand är att jag fått en diskussion tillsammans med barnmorskan direkt på BB. Kanske det hade hjälpt mig.
Hur upplevde ni den första tiden hemma med den nya familjemedlemmen?
Lätt? Jobbig? Dåligt med sömn? Oro? Berätta gärna!

Jag tyckte det var enormt jobbigt!
Jag trodde inte innan att det skulle vara så krävande att ha spädbarn. Den bilden jag hade, naiv, var det som ofta beskrivs och syns utåt. Dvs ett rosaskimrande tillstånd av lycka där babyn äter som hon ska och sen sover flera timmar i sträck.

Så blev det inte för oss! Amningen fungerade inte och vår dotter sov som mest en halvtimme i stöten dagtid. Inte förrän vi började ge henne ersättning då hon var en månad gammal började hon sova två timmar i stöten dagtid. Detta gjorde att jag sakta men säkert började få tillbaka krafterna och även matlusten. Det var så skönt att slippa allt strul med amning + att hon äntligen sov ordentligt.

Övrigt:

Förlossningen och spädbarnstiden är det jobbigaste jag upplevt i hela mitt liv, och jag känner att jag aldrig mer vill utsätta mig för det.